- Lite om bakgrunden till hållande av syrsor i Kina
- I Kina har det under århundraden varit tradition att mot hösten ta in spelande syrsor för att bevara dem från den annalkande kylan och på så sätt förlänga stämningen av en rofylld natur som vibrerar av liv och på så sätt skapa en vilsam fristad från stadens och gatornas larm.
- Hållandet av syrsor och andra spelande insekter har också omhuldats av konstnärer, musiker, operasångare och andra artister. De ansåg att man genom sitt lyssnande kunde hålla det register som syrsorna spelar i aktivt och att det var bra både för att bevara hörseln och för att stimulera kreativitet.
- Traditionen att hålla syrsor fanns i alla samhällsklasser och åldrar, alltifrån barn som höll vårtbitare i små burar ungefär som fågelburar i miniatyr, till välbeställda samlare av konst och kurio som hade sina syrsor i behållare av bränd oglacerad lera eller i kalebasser vuxna i formar försedda med ringar av ädla träslag, ornamenterade med lock av snidad sköldpadd och elfenben, förvarade i smyckade ofta broderade påsar av brokad eller fodrat siden!
- Ju senare på året man kunde njuta av syrsornas sång dess bättre och syrsor som såldes mitt i kalla vintern helst under vårfesten, dvs. det kinesiska nyåret, i norra Kina kunde betinga så fantastiska summor att bara de mest välbeställda kunde överväga ett inköp.
- Man höll också syrsor i behållare som var försedda med speciellt lagda golv på vilka man ställde mat och vattenskålar samt ställde ner en säng med tak. Förvaringssätten var många och burarna och behållarna varierade i pris från nästan gratis vid köp av syrsan eller till konstfärdigt framställda behållare speciellt tillverkade av de främsta konsthantverkarna för priser överstigande tusentals kronor.
- Antika behållare samlas självfallet ännu idag och betingar ständigt högre priser. En burk av oglacerad lera från mitten av 1800-talet tillverkad av rätt hantverkare, t.ex Zhao Ziyu kan trots sin gråa oansenlighet betinga priser över trettiotusen kronor.
